Hur mår du? hur mår du?
vad syslar du med egentligen när du går där
ensam i dina tankar?

Du vandrar med små steg i virriga tankar
Led mig här ifrån, ta mig i din famn och krama mig
som när jag var liten, när världen kändes stor och skrämande.

Orkar inte tänka på alla och allt hela tiden.
Varför ska jag tvunget  ha 10000 tankar i mitt huvud..
hur stoppar jag detta tåg mot avgrunden?
Jag fungerar inte normalt med denna ilande känsla
i bröstet..
varför varför varför ska jag alltid krångla till det?
Varför kan jag inte bara vara normal,
bara köra på som alla andra..
inte tänka, inte bry sig..

Hur är livet för alla de som inte pressar sig,
som inte varje dag går runt och tänker att allt kommer går åt helvete
om jag inte gör det här och det där..

Varför fortsätter jag att ställa så stora krav på mig själv,
på andra och på mitt liv.. på min framtid, på min kärlek.

Kan jag inte bara ta det manana manana så som jag
så gärna vill.. som jag försöker intala mig själv
att göra varje dag..

alla dessa krav ställer mitt liv på kant, trycker ner mig
i gyttjan.. jag måste ta mig bort från denna spiral..