I all enkelhet

hur kan du skapa dessa onödiga tankar
de tränger sig på
letar sig in i varje vrå
jag vill inte bli nåt tvång
ville ju ha dig
trodde du kunde bli min enkla väg ut
utan måsten och komplicerade känslor
men du bara förstör..
drar in mig i destruktiva mönster
trycker ner mig under ytan
gör mig osäker på mig själv, börjar ifrågasätta
varför är relationen mellan människor så svår
varför inte prata klarspråk
spela spel och låtsas som om man inte förstår varandra
letar efter den perfekta ursäkten
undanflykter för att förenkla
men det bara krånglar till
skapar oreda och trasslar till
det borde vara så enkelt



----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


   


springer runt i absurda känslor
tankar som vägrar lämna
rör runt i mig och skapar oro
förvirring, förvirring, förvirring
jag klarar snart inte mer
lägg en till sten på mina axlar
jag snart går i bitar


----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

sorg i min kropp
ångest som omger
kramar sönder mig
tynger ner mig i marken
förvirringen är total
jag kan inte tänka klart
allt bara snurrar och
jag försöker förgäves fortsätta
leva som om ingenting händer
så att ingen ser kaoset i mig, alltid
men ibland så vet jag inte vad som händer
det tar stopp och jag kan inte
hålla upp min fasad som förut
allt bara rinner ur mig
det går inte att hejda
inte just då
då springer jag
bort, bort från alla
vill inte visa, vågar inte, vill inte
försöker tala om det, förklara mig
men du får bara höra halva meningar
det är jobbigt, det gör ont och jag vill inte
att du dömmer mig
jag vill bara vara duktig, klara mig som alla andra
men jag orkar inte nu
sorgen kväver min glädje

Kommentarer

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:
RSS 2.0