Det är inte lätt att vara mig, det kan jag lova!
Inte lätt att vara eftertraktad, inte lätt att vara oemotståndlig.
Svårt att prioritera, alla tankar som förvirrar.
Alla är så fel, fel, fel..
Hur kommer det sig att jag är en sån magnet?
Åt alla som är så fel?
Har jag något ansvar, är allt mitt fel?
Är jag den enkla vägen ut? Den som erbjuder alternativet.
Vad driver dem in i mina armar? Bort från tanken på de andra.

I min värld finns bara jag, sugs du in i den, existrar inget annat.
Jag lämnar dig törstande efter mer och jag vet att du aldrig kan få nog.
Jag är som en drog som du försöker värja dig mot.
Men jag vet att tankarna på mig lämnar dig sömnlös.

Du vet att jag är opålitlig, att jag är som en vind, jag stannar aldrig länge nog
på en och samma plats..