varför är jag aldrig nöjd
varför känns allt så tomt nu
hur kommer det sig att allt känns så jävla menigslöst

allt kommer över mig igen
så fort jag såg marken, den kalla vita marken
visste jag
att det kommer fortsätta vara
sådär jobbigt som det alltid är

jag trivs inte här
känner det här, i mitt bröst
trycket infann sig så fort jag steg in genom dörren
när tystnaden omgav mig

det finns ingen anledning att klaga
det bara all press jag sätter på mig själv
som vägrar släppa

tankarna förföljer mig
du är inte bra nog, du passar inte in, det är bara fejk allting,
du vet att du inte borde vara här, att du aldrig skulle klara av det.

hur fan lyckas alla andra?
stanna kvar på samma plats..
jag vill fly ifrån alla tankar.. för det funkar så jävla bra.

Jag hatar att känna såhär!!!