En illusion
Solen värmde min vintertrötta kropp till liv
Skapade välbehag och linjer över min mage
fötter som vandrade nakna i den heta sanden
mot ett aldrig så turkosblått hav..
Jag omgavs av saltet, sanden, fiskarna, vattnet
genom mitt cyklop såg jag världen med nya ögon
(Jag lovar dig att detta året finns ingen självömkan kvar)
Mina ögon har intryck från ett paradis som är en illusion
bara ett fåtal har tillträde, inte ens de som bor där har rätten
att njuta av det som finns runt dem.
Hur orkar de fortsätta, de som lever med kapitalismens
tyngd på sina axlar, de som får slita hårdast och njuta minst
av dess överflöd?
(Nu är jag inte längre passiv i tanken)
Jag lapade sol från min solstol medans jag läste böcker
om kärlek, raggningexperter och solidaritet.
Jag dansade i vatten brynet till en gammal slagdänga
på samma sandstrand där människor mist sitt liv.
Ingenting får mig ur balans, livet fortsätter, expanderar
exploderar rakt framför ögonen.
När ska handlingskraften komma till alla de som ligger
utslagna i soffan. När ska de ställa sig upp och säga att
nu vill jag inte vara med länge.
Nu är det slut på spelet.
Kommentarer
