Jag vet att jag borde men jag kan inte riktigt nå ända fram.
Kroppen samarbetar inte och jag får tvinga mig själv,
kanske borde jag lyssna mer på kroppen,
axelvärk, munsår och ont i halsen kroppen tiger inte.
Den skriker efter förändring. men dipparna kommer ibland,
otillåtet och utan förvarning.
Min kropp är gjord för att röra på sig men min hjärna
sätter stopp. Den vill bara ligga och slappa i soffan.
Kroppen skriker efter stimulans och även själen vill mer.

Vad är det som tar emot?
Vad är det jag gör fel?

Varför kan inte jag vara en av alla "doers" som finns där ute.
Som pysslar och fixar, klipper och knåpar, gör om och gör nytt.
som tar fina kort på allt dom gör och sen hinner lägga upp dom
på sin blogg. De ligger säkerligen inte i sängen och läser böcker
till lunch tid, går upp och ramlar ner i soffan framför datan med
skål flingor och sen måste skynda ut med hunden för en kort runda
och sen till träning till jobbet och sen hem och sen börjar det om
igen. minus träning plus godis.
(jag slår sönder mig själv med mina tankar om otillräcklighet)
Känner mig låst i min egen kreativitet, instängd på en allt för liten
yta. Jag önskar jag inte behövde så mycket.
Jag är en av dom som inte skulle jobba om jag inte var tvungen av
överlevnadsskäl. Det tar allt för mycket av min tid och min själ.
Jag vill bort härifrån jag känner mig vilsen i min lägenhet.
Vad gör jag här?

Jag önskar att jag inte ville ha så mycket
Vintage bikini
ny kamera
fina klänningar
Husbil. en fin gammal en
resor . ååååå vad jag bara vill sticka i väg... det var så längesen sist!
Ett penstionat med knutar och snickarglädje med själ och uteplats med
färglada lampor och vimplar.
Min skönhetssalong i 50 tals stil med en jukebox som spelar min
favorit musik. Jag vill ha min framtid och jag vill ha
den nu. här är inte var jag borde vara. Men för att komma dit
behövs tålamod. För dagarna går och jag har kommit en bit
på vägen och även vägen dit räknas, den är viktig för den
ger mig utrymme att drömma.
Att vara positiv i tanken är svårt när gamla mönster tar
över och pressar dig ner mot marken.