where there is faith
sometimes i can feel the uncertainty
in your touch
we make snowangels and wish for better times
not even the stars belive in our sad song for the cold wintermorninings
(whenever there is faith there is a way)
why do you look at me with your unsure eyes?
maybe I didn't try hard enough
do you think I can start all over again?
a fresh start in a old me?
I can't even imagen how the loss of perspective
turned my mind in to such a dark place
all the words in my mind
I don't even know were to begin
I might not know when to stop
give me some of your faith
I want your tenderness
so I can feel safe, just for a moment
what I want is to belive that someday
I will be allright
Little me
when I sit in silence, you prefer to ignore
silence is easy, it just becomes me
every singel tear is a tear of my worried mind
I would like to belive one day my hopes all come true
I know sometimes I talk to much
and I don't think before the words leave my mouth
I go blindfolded in to situations
don't think twice before and ends upp regretting or pleased
I don't know, its just the way I am
sometimes I wish I could change
or maybe I should just stop
stop wondering so much about... everything and nothing
I know I sometimes I talk to much
just to keep my thoughts at ease
You might think that I'm really open and easy going
and some days I am
but somedays I just feel like a fraud
leading people to think
that I'm something else then just another
black soul
people always leave
round and round I go
Only a couple of months left
and this year will come to a end
this year has been confusing
terrible and so fucking hard
I nerver thought my mind could handle this much pressure
and apparently it can't
I'm sad to say I'm just not that tough
I thought I could just cut you of
you did'nt wan't me.. and I know we were'nt that good togheter
but I still miss you
sometimes I wonder if I should just call you
because you made me feel good about myself
if only for a while..
we dreamed so wonderful dreams togehter
I was happy, damn so happy when we meet
they might be the two most best weeks of my life
you made that feeling of loneliness vanish for a second
nothing last for ever and we were not meant to be
I just hope we can be friends, for real
I don't wan't to start next year without you in my life..
I don't wan't you to be just a memory of 2008
consequences
there are som many roads I can travel
some how I always end up at the wrong ones
Its seems like I can't get enough of hurting people.
and I go around braging about how honest I am
I'm just a big fraud
trying to be someone I'm not
I'm just not perfect and I go were my feelings take me.
Were my eyes meet passion and my lips meet understanding
what can I say, I just can't help my self
when I feel that rush, there is no turning back
I could'nt have done it diffrently
and I don't wan't to
I don't belive in regrets
somethings you just can't help
so when you meet anorther soul, so alike you
why would you stop that feeling of happines?
it does'nt come around that often anyway.
So I'll keep going were my feet will take me
but I would never do something if my heart wasn't agreeing.
but what do I know what the consequences
will be when you mix pills with alcohol?
I don't belive in regrets.. I just hope
I chose a safer road next time..
Jag avskyr ...
när jag ser in i dina ögon
jag skrapar handen mot muren
vill så gärna se blodet
så att jag förstår att allt är på riktigt
men rädslan tar över mig
än engång
jag vågar inte se
mig själv i spegeln
jag avskyr de val jag gjort
det sättet jag väljer att
leva.
det glimtar av lycka jag får
är inte tillräckligt
för att få mig att inse
att lycka går inte att köpa
Ut ur mitt huvud jag vill
en liten hemlighet
som växer sig större
efter varje minut som går.
jag står ensam i min skuld.
varje andetag fyller mig med rädsla
av att allt jag valt är fel.
Jag skadar andra med min osäkerhet.
Gör fel val när jag in i dimman går.
Jag vill inte längre vara med i detta spel av anpassning.
Jag fortsätter dränka mina sorger vid flaskans slut.
Utan er är jag inte tillräckligt stark för att
lura mig själv.
Jag blundar och försöker få misstagen att försvinna,
jag måste blunda för att inte se,
vilken röra jag lämnat på din tröskel.
Utan moralen är vi ingenting.
vi är djur som hämnas på varandra.
Likt blodtörstande bestar som inte kan få nog.
Vill se hur djupa sår vi kan skapa hos någon annan,
hur många tårar som kan rinna.
Hur många brustna hjärtan vi kan lämna bakom oss.
Alltid på jakt efter nästa offer vi kan kalla
kärlek.
kärlek
bekräftelsen är fångenskap
lösgör mig själv ur dina fingrar som stryper
tillförseln på liv
försöker hålla dig på avstånd
men viljan att vara dig nära
gör det svårt
för mig att förstå
att jag är bortvald i din tankevärld
beroende av din bekräftelse
som en syrgasmask för att jag ska kunna leva
varför frågar jag mig själv?
letar jag svar i dina ögon.
Du har satt mig på väntlista
jag hoppas en dag jag är välkommen
då både du och jag är stakare
jag väljer aldrig bort mina vänner
vad hände med solidariteten när man
bara ska ägna sig åt att utveckla sig själv,
egentid och finna sitt jag.. allt är så inriktat på
individen
indivdens rätt, indivdens välmående,
ska den finnas att hitta inuti individen?
jag vill hitta min kärlek givandet till andra
till vänner och främlingar
för man får mer tillbaka om man vågar ge av sig själv.
älska din nästa
snurriga tankar utan slut
känslan av total avslappning, inga tankar på morgondag, på allvar.
en ilning längs ryggraden och jag förstår att snart är det dags.
inte många timmar kvar tills jag åter bara har mig själv
när jag ska stå ansikte mot ansikte med min spegelbild och slå ihjäl ensamma timmar i vrådal.
det gör lite ont när förändrignarna står och knackar på dörren,
tycker ibland att det är svårt att få kroppen att anpassa sig till
nya situationer. det känns obekvämt och det skaver innan
man vant sig vid livets nya mönster.
jag ska göra mitt bästa för att hålla näsan ovanför
vattenytan. det är åter dags för mig att vara ensam
att inte ha mina nära nära, fysikt
det är högtid att vända blad i mitt livs berättelse.