Det här spelar ingen roll.
ändå ingen som bryr sig
jag vill inte spela ett spel
för gallerierna
när tomma blickar riktas mot mig
det finns så många ursäkter
och undanflykter jag orkar inte
längre byr mig

jag vill ut och söka efter mer
jag vill inte nöja mig med
det här

jag älskar er men det är
inte tillräcklig ibland
för det skär så
ihjärtat när responsen
inte är den samma

kom kom o du ljuva
framtid

Jag vet att jag borde men jag kan inte riktigt nå ända fram.
Kroppen samarbetar inte och jag får tvinga mig själv,
kanske borde jag lyssna mer på kroppen,
axelvärk, munsår och ont i halsen kroppen tiger inte.
Den skriker efter förändring. men dipparna kommer ibland,
otillåtet och utan förvarning.
Min kropp är gjord för att röra på sig men min hjärna
sätter stopp. Den vill bara ligga och slappa i soffan.
Kroppen skriker efter stimulans och även själen vill mer.

Vad är det som tar emot?
Vad är det jag gör fel?

Varför kan inte jag vara en av alla "doers" som finns där ute.
Som pysslar och fixar, klipper och knåpar, gör om och gör nytt.
som tar fina kort på allt dom gör och sen hinner lägga upp dom
på sin blogg. De ligger säkerligen inte i sängen och läser böcker
till lunch tid, går upp och ramlar ner i soffan framför datan med
skål flingor och sen måste skynda ut med hunden för en kort runda
och sen till träning till jobbet och sen hem och sen börjar det om
igen. minus träning plus godis.
(jag slår sönder mig själv med mina tankar om otillräcklighet)
Känner mig låst i min egen kreativitet, instängd på en allt för liten
yta. Jag önskar jag inte behövde så mycket.
Jag är en av dom som inte skulle jobba om jag inte var tvungen av
överlevnadsskäl. Det tar allt för mycket av min tid och min själ.
Jag vill bort härifrån jag känner mig vilsen i min lägenhet.
Vad gör jag här?

Jag önskar att jag inte ville ha så mycket
Vintage bikini
ny kamera
fina klänningar
Husbil. en fin gammal en
resor . ååååå vad jag bara vill sticka i väg... det var så längesen sist!
Ett penstionat med knutar och snickarglädje med själ och uteplats med
färglada lampor och vimplar.
Min skönhetssalong i 50 tals stil med en jukebox som spelar min
favorit musik. Jag vill ha min framtid och jag vill ha
den nu. här är inte var jag borde vara. Men för att komma dit
behövs tålamod. För dagarna går och jag har kommit en bit
på vägen och även vägen dit räknas, den är viktig för den
ger mig utrymme att drömma.
Att vara positiv i tanken är svårt när gamla mönster tar
över och pressar dig ner mot marken.

Idag, snart ska jag på intervju till




jag har rotat fram gamla betyg och skrivit cv.
Nu är det bara jag som ska ta en dusch och fixa iordning mig lite.
Alltid lite nervöst när man ska på intervju å andra sidan så är det
ju även för min del jag går dit. Vill jag gå den här utbildningen?
Det kostar en och annan krona så jag vill vara säker.
Får inte glömma att jag måste ut med vovven innan heller.
Å jag gillar inte mornar! Det är så mycket skönare att slappa!


Då var det dags att sätta igång, ännu en härlig dag av solsken.
Igår var jag och lilla familjen och sprang i skatås, tjoho vad det gick
bra :) och vovven höll farten. Jäklar vad skönt det är att vara ute i
naturen och inte bara vandra runt i stan bland asfalt och bilar.


Ha en bra dag! (and wish me luck!)

Jag låg i solen med min sommar hund på en varm klippa.
Låg och drömmde mig bort till fler soliga dagar, vid havet,
på klipporna med den salta brisen.

Jag plöjer böcker de tidiga morgon timmarna,
sen somnar jag om och sover lite till.

Jag betar sakta av min lista, en sak i taget.

Nu är det dags att laga mat.

ojoj ajabaja man får inte överskatta betydelsen av torrshampo!
Man kan inte sluta tvätta håret för att man har sprayat sig med
denna förträfliga produkten! Men ack den har räddat mig ur må
nga "bad hairdays" situationer.

Vi firade påsk hos familjen Utterberg, underbart god middag och roliga spel!
Vi var utklädda, mer eller mindre och det var fantastiskt mysigt att sitta i deras nybygda galleri.

Jag vet att jag inte borde
men det är så svårt
jag borde leva i nuet
men jag tänker alltid på
framtiden
jag funderar, planerar och längtar
jag tror att då kommer allt bli
fantastiskt
men nu och här är ibland svårt
att njuta och bara vara
för jag tror att jag måste göra så
mycket nu och här

att jag borde vara så mycket
men jag blir handlingsförlamad
av min egna längtan till någonting
bättre
att göra det bästa av situationen
känns tråkigt
jag vill ju att allt ska vara så
fantastiskt
här och nu
på engång utan ansträngning

små röda hjärtan täcker mig och mina träningskläder.
Solljuset gömmer sig och vägen dit känns ganska lång.
Det hjälper inte alltid att veta vad man borde göra,
utan bara göra det. men viljan i kroppen finns inte där
just nu. Den brukar infinna sig när jag gör andra saker..
Men jag ger mig av endå, det måste bli så
Ikväll blir det jobb, ingen after work som det var tänkt.
På lördag blir det påskfirning hos familjen Uttrberg,
det ser jag framemot, ännu ett tillfälle att klä ut sig!


Nu snart alldeles strax ger jag mig av..